Vet inte om det är bara jag som känner den här känslan, Att allt rasar ner och det finns personer som försöker hjälpa och det funkar. Men sen kom det en liten jävel som ska förstöra allt igen och det börjas om från botten av allt. 

Lite svårt att förklara hur det känns och för mycket att skriva. 

Vet inte ens vart jag ska börja. Känner mig som jag vet inte riktigt vad, luft kanske? Ibland tänker jag ''lever jag eller andas jag bara?''. Jag vet inte vad jag ska göra. Jag mår typ dåligt nästan varje dag nu. Då menar jag som när jag var jättedeprimerad förr men det blev ca 1 gång i veckan, nu är det ungefär varje dag. Just nu vill jag bara sluta upp med mitt liv men jag tänker på Philip och när jag gör det så går det nästan inte. Jag var nära på att begå självmord för någon vecka sen kanske jag vet inte när det riktigt var. Jag tänkte på Philip och kunde inte göra det. Det enda skälet till att jag lever är han. Och NEJ jag säger inte detta bara för att ''åhh kolla vad snäll och gulligt skrivet'' jag skriver det för att det är sant. Han har hjälpt mig mycket, genom allt typ. Just nu är det väll mest Hannah antar jag. Just nu bryr jag mig inte ett skit om henne mer. Igår skrev jag till henne att hon aldrig borde skriva med mig mer, visst det kanske var dumt av mig men jag orkar inte med henne mer. Kommer säkert få mycket hat av det men ni vet inte vad som hänt så ni ska inte säga någonting.

En bra sak är att jag och Moa (mitt ex) har blivit lika bra vänner som vi var innan. Hon har problem med sin pojkvän och jag har haft ungefär samma slags problem så jag försöker hjälpa henne. Vet inte om det funkar men jag hoppas det. 

Orkar inte skriva mer, lyssnar på musik. Har typ lyssnat på alla låtar jag kan som brukar hjälpa. 

Saknar 'gamla' etf ( Escape the fate ). En av dom bästa:   (btw tog med lyrics för er som inte kan riktigt 'höra' vad han sjunger).

Idag jobbat. Jag behöver pengarna för att kunna åka till min älskling! Jag klev upp klockan 05:20 och höll på att somna. Var uppe med philip på kvällen så är ganska trött nu. Men jaja det var roligt ändå!
06:00 var jag i skogen och planterade träd. Medans jag gjorde det så plockade jag några bär som jag ska sälja. Jag var i skogen till ca 12:00. Jag åkte till min mosters affär och började där 12:30. Den tiden jag hade "rast" eller vad man ska säga så åkte jag buss och skrev lite med philip. När jag var framme jobbade jag till 14:00. Där plockade jag upp kläder och skor ur kartonger men även lite annat.
*****På kvällen*****
Just nu sitter jag på golvet mitt rum och lyssnar på när mina föräldrar snackar om att fara på Ikea. Jag har varit där redan en gång, vill verkligen inte dit igen. Min mamma kan stå i typ 10000 år och bara titta på olika mattor/tapeter. Även så var vi där innan med en jobbig familj som bor i Skellefteå. Jag måste vara med den yngsta dottern. Hon är ett år yngre än mig (13). Hon ÄLSKAR att leka med barbiedockor. Jag är tvingad att vara med henne hela tiden.

Nu blixtrar de uta helvete, inte sett så dåligt väder sen när blixten slog ner i veboan vi har i stugan. Jag var typ 7 år och sen dess har jag varit rädd för blixtrarna. Men åskan är bara mysig. Kommer ladda upp inlägget då vädret blivit bättre. Jag känner hur det vibrerar i marken när det slår ner någonstans. Uuugh. Jag hoppas att inte Pierre dör av rädsla. Jag vill ut och hämta honom.

Nu slog det ner som fan hela huse vibrerade och mitt rum blev helt upplyst. Himlen är typ kolsvart, min mobil dör snart. Värst av allt saknar jag philip. Det låter som när dom spränger i gruvan fast värre. Blixten är inte långt ifrån.
Jag hämtade pierre. Jag gick genom garaget och hämtade honom. Det regnar så mycket att vid garageporten gatt man plumsa i vattnet.
*****nästa dag*****
Emelie sover över hos mig. Hon sover just nu. Ingen är vaken, bara någon som jag inte tycker om men skriver med honom ändå.
Btw ni som skriver hat på Philips blogg lägg ner era jävla idioter! Även om han är bisexuell betyder det ju inte "Varsågod kom och mobba på bara". Ni får vara på mig hur mycke ni fan vill men låt philip vara. Vars är världen på väg? Omfg..

Ska nog börja hålla koll igen hur länge det tar innan jag skär mig igen. Idag är det 0 dagar. :( Jag bråkade med mina föräldrar och min flickvän så kunde bara inte låta bli tyvärr.

Den är ifrån en pennvässare men orkade inte skruva upp den så böjde bara av den, därför är den ungefär halv.
Ville inte sova själv för att det känns hemskt att vara själv i sånna stunder så jag tog med mig min hund ut i skogen och tältade där.

Djur finns alltid där! Jag mår bra av djur och därför har jag en kanin, hamster och en hund.

Ganska mycket har hänt, det känns så iallafall men nja.. Kanske inte.

Men det där om Philip och att han 'dissade' mig var bara ett missförstånd eller vad man ska kalla det haha. Så det var ju en bra sak. Han älskar mig och jag älskar honom. Det enda är ju att jag älskar hannah också. Är dessutom ihop med henne. Har svårt att fatta vem som jag gillar mest eller vad man ska säga.  

Tänkt lite på bra och dåliga saker om dom. Skriver inte allt för då blir inlägget ganska långt. 5 bra och 3 dåliga.

Hannah:

bra=Har känt henne länge, det känns att hon verkligen älskar mig tillbaka, hon är ganska så social, hon litar på mig och gillar samma musik.

Dåligt=Bor långt borta, Blir lätt avundsjuk/arg och röker.

Philip:

Bra=det känns att han verkligen älskar mig, han är helt okej social, försöker hjälpa mig när jag är ledsen, planerar saker noga och han litar på mig.

Dåligt=Bor långtborta, inte känt så länge och tycker att min musik är läskig. ( lel )

Hade lätt att komma på dom bra sakerna men har suttit och tänkt ut det minsta lilla dåliga som dom har. Det var verkligen jättesvårt.

Moa (mitt ex) tror att jag är en tjej. Varför? Jo, för att hennes nya kille hade sökt upp mitt nummer på hitta.se och sett att det stog min systers namn. Han sa det till Moa och hon tror att jag är en tjej. Att hon inte ens kan lita på mig? Förklarade alltihop men det hjälpte inte. Hon tror fortfarande att jag är en tjej och hennes kille också. Just nu känns det inte så jättehemskt, det enda som var jobbigt var att jag var tvungen att prata om min döda syster.

Det är det värsta jag vet. Är det någon som ens säger/skriver hennes namn börjar jag att gråta. Det räcker med att någon annan heter det på t.ex ett onlinespel. Det går inte hålla inne tårarna.

Hon var en av mina bästa vänner, inte så konstigt med tanke på att vi var tvillingar. Varje lördag satt vi under ett täcke eller filt med en ficklampa som var tänd mellan oss. Vi satt där under täcket och berättade 5 dåliga och 5 bra saker som hänt den veckan. Så fick jag ut saker när hon fanns. Det hjälpte mig mycket.

Skulle kunna skriva hur många underbara saker som helst som vi gjort men det orkar jag inte. Jag gråter just nu. Känner mig alltid som en tönt när jag gråter.

Det känns alltid konstigt när jag skär mig. Dom flesta gråter, men jag kan inte. Jag gråter innan. Det känns så otroligt bra att göra det så jag känner det knappt. Det leder till att man skär sig djupare, sen djupare och sen hamnar man på sjukhus. Jag har redan varit där innan pga av det. Men jag behövde bara sy lite. Jag har kvar dom ärren, dom sitter på benet och ser ut som att en katt klöst mig eller något. Det är 3 ärr under varandra som syns fortfarande.

Ångrar mig alltid med allt. Alltså skrev inlägget om Hannah för att vi bråkade och det var fel av mig. Hon finns visst. Men kan skriva/säga vadsomhelst när jag är arg eller ledsen.
Berättade för philip att jag älskar honom men det gick bara skit. Det kändes som rätt tillfälle och allt men det sket sig allihop. Nu dissar han mig och är säkert rädd för mig pga att jag är kär i honom.
FUCK LOVE
FUCK WORLD
FUCK LIFE

Vet inte hur jag känner mer. Inte för någon. Känns som om att alla bara går iväg och skiter i mig. Är ingen som direkt är besatt att behöva vara med någon men ens flickvän t.ex Hon borde finnas där iallafall när man behöver henne. Men hannah finns aldrig där. Inte ens när jag inte är ledsen, glad eller på något annat humör. Det känns som att vi glider isär sakta men säkert. Hon klagar ofta på att hon är "bakis" eller "orkar inte svara". Men hon läser ändå? Det känns som att hon skriver med någon men orkar inte skriva med mig och bara skyller på någonting annat. Jag älskar henne men det känns som att det inte kanske kommer hålla så länge. Börjat fundera på att vara singel även om jag kommer sakna hannah.
Det känns ibland som att jag är kär i en som heter philip och ibland känner det som "men jag har ju hannah". Men jag vill inte glömma honom. Han finns där hela tiden (utom på morgonen för han sover LÄNGE xD). Jag tror verkligen inte att han älskar mig men wtf? Man kan ju inte välja vem man är kär i. Jag har iallafall kommit över moa och hannah blev jätteglad för det. Om hon får veta om att jag är kär i en annan som inte ens hon vet vem det är så kommer hon ha ihjäl mig.

Träffat en person på ett spel som heter Anna, hon är helt awesome! Hon älskar kakor (som jag)! Bara det är ju något gemensat.  Btw när vi ''träffades'' så trodde jag att hon var fjoris. Hon var som alla andra på untseende tyckte jag, men efter ett tag så märkte jag att de inte alls var så. Hon är helt ja.. frän! Precis som en bästa vän ska vara. Jag hoppas att hon skulle kunna vara en mer speciell kompis på internet. En som man saknar jättemycket! Jag saknade henne, Moa, Linn, Lisa, Emelie och Hannah när jag var i Turkiet. Därför har jag inte kunnat skriva något inlägg.   

När vi tänker på fjortisar, alltså stilen fjortis. Blond, mycket smink osv. Men jag har tänkt ''vad tycker dom om emos?''. Eller iallafall andra personer vilken person som helst. Många är ''rädda'' för emos och tror att dom är någon slags medhjälpare till djävulen, massa saker. Men jag gick in på youtube och hittade denna ( bland annat, alla videos var ungefär likadana.. ).  Blir helt gudförbannad när jag ser på den videon.  

Linn är en person som får mig att tro att livet faktiskt är värt någonting trotts allt.

Jag har en hemlighet som jag inte berättat för någon. Innan jag började "tjollra" in mig hos både Hannah och Moa ( ex och flickvän ) så var jag kär i Linn. Linn var den enda personen som brydde sig, lyssnade på vad jag hade att säga. Hon hade allt. En i hennes klass ( tror jag ) som heter Felicia var min vän innan. Sen bråkade vi och vi slutade att skriva till varandra. Men jag hörde av mig ibland och undrade hur hon mådde. Trotts allt det så ville jag få tillbaks Felicia som vän, men de blev inte så. Man blir tydligen "deprimerad" av att skriva med mig. Sen den dagen vet jag inte vad som hände riktigt. Jag slutade att älska Linn och riktade in mig på min flickvän. Jag har svårt med kärlek. Men det håller på att gå åt rätt håll. Just nu är jag ihop med Hannah men ändå lite småkär i Moa. Jag känner mig lite konstig. Alltså ja.. att sluta älska någon bara sådär för att en annan sagt något. Jag vet inte ens varför det blev så. Kanske jag trodde dom var lika.